tillbaka
tröööött. somnade inte när jag la mig igår.. vilket är rätt konstigt eftersom jag ändå var megaseg då med. somnade väl vid ett eller så...och upp halv fem alltså...wiiiio. jag har lätt för att gå upp ändå, och dom första timmarna på jobbet går alltid bra, men sen efter frukost kommer den riktiga genomklappningen. sjuk trött helt enkelt. nu vill jag bara gå och lägga mig, hade vart så underbart..men då kommer jag inte kunna somna inatt heller, så jag måste hålla mig vaken, men jag orkar inte göra något konkret heller, vilket gör det svårare.. men men vad gör man.
hur kändes det då att vara tillbaka på jobbet efter en och halv månad? det kändes som att jag inte ens varit borta, helt ärligt. hur invant är inte ett beteende om man känner att det aldrig varit borta, även när man inte varit i närheten av det i sex veckor?
allt var likadant som förut. tillbaka till:
rörelse i åtta timmar.
den underbara frukostbuffén.
den grova killhumorn.
samma skämt varje dag, om och om igen.
mamma-skämten.
skitsnacket om störande personer på jobbet.
sprickan mellan de olika avdelningarna.
sprickan mellan dag- och kvällspersonalen.
hatet mot chaufförerna.
skrattet.
ryggont.
axelont.
trötthet.
de invanda rutinerna.
finns några bra saker med jobbet iallafall =)
nu gäspar jag så att jag får ont i käken, är trött, orkar inte skriva.
avslut: kort från Club Ok
.
