skillnader
long time...
Jag har inte skrivit något alls på ett bra tag nu, inte haft någon lust, inte haft något att skriva eller berätta, thats it.
All hype efter att ha flyttat har lagt sig nu. Det nya har blivit det vanliga och det vanliga har blivit det tjatiga. Okej, lite överdrivet, jag har bara bott här i två månader, men ändå så. Det är bara plugg och plugg och ännu mer plugg. Lite festande insprängt här och där, men i stort sett plugg. En sak som jag är väldigt glad för är att det inte varit några som helst problem för mig att vänja mig vid en ny stad. Många som flyttar hemifrån för att plötsligt klara sig själva får stora problem med att komma in i det nya livet och den nya staden. Det är nya rutiner, nya platser, nya människor och nya skyldig- och rättigheter. För mig har allt bara gått som ett lugnt flytande vatten, inga problem. Jag trivs i staden, jag trivs med klassen och jag trivs med livet i det stora hela.
Om exakt två veckor är den första tentan, i anatomi. Det är stööört mycket!! Hur i hela fridens namn ska man klara av hela kroppen muskler, ben, leder, ligament, centrala nervsystemet och allmän anatomi med celler och brosk och bindväv och blaablablaaa på en och samma dag? Det luktar omtenta långa vägar, och det mina damer och herrar, det förstör en hel del. Vill inte vara här till mitten av Juni, då en eventuell omtenta skulle ligga.
Man går i skolan, kommer hem och så måste man fortsätta plugga. Det är det som blivit det vanliga som blivit det tjatiga. Inte själva grejen vi pluggar, för anatomi är intressant, men just att det inte finns något val längre. Jag vet att all tid måste läggas på studier nu för att chansen att klara båda tentorna (ja, det är två tentor på samma dag) ska finnas överhuvudtaget. Jag var inställd på en tuff start, men det här är ju bara knas. Minns när jag förr tänkte på att få plugga anatomi, föreställde mig sitta någonstans i min ensamhet och bara läsa och tycka att det är intressant och kul. Det har hänt, vissa stunder när plugget verkligen flutit på och tentaångest lagts åt sidan så har det verkligen hänt. Men oftast så ligger tanken på att det är ett måste för att klara utbildningen där i bakhuvudet och tar upp onödigt mycket energi, och då känns det inte så kul som det borde göra.
Vilket tjat va? Jag håller med. Och så måste man mitt i allt laga mat och äta. Vad blir det idag då? Ris och lax tror jag, men har inget såsvirke så det blir en torrare måltid.
Vi hörs när vi hörs.
dagens låt
den här är återkommande alltså, bäst och skönast.
smell that breeze, something is burning...my soul.
och glass blev det...
beskrivningen här nedanför verkställdes ikväll, fy satan och herregud i himmelen säger jag bara, så mätt är jag, och det har gått över en timme sedan jag åt...
checka in monstret...
vattnas det i munnarna där hemma?
en definiton
kallar man en linje på universitetet för "heltidsstudier" så menar man alla 24 timmar av varje dygn, så känns det iallafall. så mycket tid hade behövts för att lära sig allt.
jag vill ha glass, och choklad....jag vill ha glass med chokladsås, och strössel. och kolasås...och extra choklad på...hela bitar..... en sån riktig stor glassbomb som tar en halvtimme att äta upp, som man måste använda en djup tallrik för istället för en skål..... herregud.
Telia
Man borde som Sveriges största bland annat ha kompetent personal på kundtjänst.
Man borde ha koll på läget när det gäller vart en möjlighet finns, och ännu viktigare, inte finns.
Man borde inte ens erbjuda en uppgradering av bredband när det i det aktuella området inte finns en tillräckligt bra ledning för ändamålet.
Alltså, för en månad sedan beställdes till det här huset en uppgradering av bredbandet från 2 mbit/sek till 6-8 mbit/sek. Bytet genomfördes inte, varpå första kontakten med Telia togs, och man fick svaret att uppgraderingen inte skett på alla punkter, en felanmälan lämnas in och problemet ska bli tillrättat. Två veckor går, ingenting händer.
Andra kontakten med kundtjänst tas, exakt samma meddelande som i den första, en felanmälan måste göras, bytet sker inom tre dagar. Behöver jag ens säga att inget hände?
Tredje kontakten, personen säger att ledningen i området inte klarar av den angivna hastigheten, en felanmälan ska läggas och återkoppling ska ske när de vet mer. behöver jag säga att ingen återkoppling skett?
Telia är både sämst och dyrast. Även om man är de mest kända i Sverige, och de mest använda, vad jag vet iallafall.
Har haft Bredbandsbolaget hemma i Halmstad, och har det fortfarande där, och dom har inte krånglat en enda gång. Alltid klockrent, inga problem och en faktiskt bra kundtjänst, även om väntetiden ibland blir lite lång. Telias är ändå värre.
Telia får 0 stjärnor av mig.
fredag den 13e
Den här underbara dagen har bestått av:
En skoldag bestående av axelundersökning.
En stängd nation som förde med sig att mitt kårleg inte blev uthämtat idag heller.
800 gram ravioli till lunch.
En skadad tumme pga en konservburk.
Ett skadat pekfinger pga ett tvättställ.
Inget plugg.
Fem Vänner-avsnitt.
Dagens låt: Johnny Cash - Hurt.
Blod.
Inget godis. Inga kakor. Ingen läsk. Ingen glass. Ingen skräpmat.
Var är egentligen den tröstande maten när man väl behöver den? Annars finns den ju alltid hemma typ.
Pa vidi, ett Xbox360, cherioo.
pada kisa
ljubav se place, ljubav se pije, i nista jace od ljubavi nije - zdravko colic
där framme, långt borta, väntar framtiden. skrämmande.
dagens sanning
Det sägs att det finns, till exempel de som ger en massa till behövande, de som skänker en massa pengar och liknande. Men även dom får något i utbyte, som iallafall jag tror att dom behöver för att fortsätta. Dom får uppskattning och beundran, och det är vad dom vill ha och behöver. Det handlar inte om fasta ting, utan om människors kärlek, för även den har ett pris, som allting annat.
Så, alla som ger någonting får något tillbaka som gör att dom fortsätter, annars hade dom inte sett det som nödvändigt utan som ett slöseri med deras tid och kraft. Så är det enligt mig.
dagens ordspråk
behandla andra så som du själv vill bli behandlad.
